onsdag 1 september 2010

Piggast i stan

Först kom tvåbarns-chocken. Och jävlar vilken chock det var, den sitter fortfarande i. Sen kom två-barn-och-båda-jobba-heltidschocken. Den är inte dålig den heller måste jag säga. Jag är så sjukt trött hela tiden att jag inte vet vad barnen heter längre. Och så går jag och lägger mig långt före klockan 22 nästan varje kväll.

Nu bävar jag inför två-barn-och-båda-jobba-heltid-och-dessutom-planera-och-genomföra-julchocken. Då finns det viss risk för att jag kommer behövas läggas in på sjukhus med tvångströja i en vecka eller sjuttiotre för att repa mig igen.

Att folk som har barn fortfarande har tid och energi kvar till att få fyrtioårskriser och dylikt, det övergår mitt förstånd.

5 kommentarer:

Småbarnsmamman sa...

Oj så skönt att se att det är fler än jag som har jobbångest redan nu, trots att hösten knappt börjat...

Maria sa...

Småbarnsmamman: Jag har redan börjat fundera på att importera in valium i storpack.

Orsakullan sa...

Jag har precis påbörjat TRE-barn-och-båda-jobbar-heltid-chocken. I tre dagar har det pågått hittills...

Singelmamman sa...

Ha! Om du tror att du ska orka krisa något mer kan du fetglömma det nu. Det kommer en två-tonåringar-nya-kompisar-ny-skola-jobba-heltid-försöka-ha-vuxenrelationer-tid också! Min 40-årskris har jag skjutit upp till typ 70-årsåldern.

LillaUlle sa...

Lugn bara lugn... snart sätter vabbandet in på allvar och så får du vara hemma mer än du anar. Vänta med allt chockande tills första året på dagis är avklarat och "vardagen" börjar på riktigt. Men ska du ändå beställa valium i storpack så får du gärna göra det åt mig med. Kan behövas även när man är hemma med sjuka barn. Och tack för påminnelsen om "....-planera jul-chocken" Den är inte rolig oavsett om man är hemma och vabbar hela hösten eller om man får vara på jobbet.